Det här med att vara statsvetare är inte lätt. Jag ska veta lite om väldigt mycket. Jag ska kunna analysera samhällsfunktioner och dyskfunktioner. Jag ska kunna uttala mig smart om varför saker och ting är som det är i samhället. Lätt? Nej.

Ibland önskar jag att jag hade valt en enklare väg typ ingenjör som med en enda uträkning kan avgöra om ett tak håller eller inte. Men nu råkar det vara så att jag har en kandidatexamen i statsvetenskap eller som det så finare heter, pol. kand.

Frida

När mormor frågade vad jag skulle bli (när förklaringen statsvetare inte var tillräcklig nog) insåg jag att jag måste specificera mig på något område. Efter att ha läst en kurs som hette ’Tragedy of the commons’ insåg jag att det är ju miljöpolitik som är grejen om jag vill rädda världen. Under min valbara termin drog jag därför iväg till Ghana och läste en kurs i global miljöförvaltning.

Mitt val av masterprogram i Hållbar utveckling blev sedan självklart. Men eftersom ’sustainable development’ är så fantastisk specifikt var jag ju tvungen att återigen hitta min nisch. Varför inte kombinera mina två intressen för politik och mat? Jag har sedan tidigare arbetat inom restaurangbranschen och har ett intresse för mat. Jordbrukspolitik kändes därför väldigt passande. Därför gör jag just nu praktik på avdelningen för hav, jordbruk och juridik på Naturskyddsföreningen.
Men mer om mina arbetsuppgifter får ni höra om i kommande inlägg.

Share.

About Author

Frida Westberg

Frida Westberg är 27 år gammal och bor i Uppsala. Hon har en bakgrund i statsvetenskap och läser nu en Master i Hållbar Utveckling. Hennes största passion är mat och under hösten praktiserar hon på Naturskyddsföreningen i Stockholm och jobbar med jordbruksfrågor.