Isak Stoddard arbetar som utbildningssamordnare och tillförordnad programdirektör för CEMUS i Uppsala. Dagens inlägg är ett bra exempel på hur ens väg kan ändras och korsas av intressen, händelser och insikter. Med lite vilja kan en anpassa sin utbildning så att den passar både kursplanen och det personliga intresset, i det här fallet intresset för hållbar utveckling.

”Universum är som en ring, för aldrig börjar den och aldrig slutar den”. Dessa ord skrev min mamma ner i en liten bok, fylld av tankar och idéer som jag utryckte som liten men som jag nu glömt bort att de ens farit genom mitt huvud. Men fascinationen och förundrar över rymden och det oändliga satt nog kvar i mig när jag som nyligen utexaminerad gymnasist, hoppade på en civilingenjörsutbildning i teknisk fysik i Uppsala, med sikte på stjärnorna och en specialisering inom rymdteknik.

Men min utbildning kom varken att präglas av vare sig någon rak eller särskild raketsnabb trajektoria, och ledde inte alls till ett jobb som satellitkonstruktör, stjärnfysiker, astronom eller något ens i närheten. Jag blev långsamt varse om att saker och ting här på jorden inte stod helt rätt till, att vi står inför den kanske största utmaningen någonsin i mänsklighetens historia och att andra, bättre världar än denna, är möjliga. Plötsligt kändes min relativt snäva utbildninIsakg i teknisk fysik med inriktning mot rymdteknik, inte lika relevant, och inte alls tillräcklig för att ge svar på alla de frågor som jag började ställa mig.

Så, jag började läsa kurser på andra program, tog ett sabbatsår och jobbade i USA och Spanien, åkte till Kanada på ett utbytesår, läste det som föll mig in, och inte minst, började läsa en tvärvetenskaplig kurs på det studentledda unversitetscentrumet, Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS), där jag efter ett tag också fick jobb som amanuens och kursansvarig för flera av de nya, engelskspråkiga kurserna. Dessa erfarenheter öppnade upp mitt sinne för den inneboende potentialen i högre utbildning och väckte till liv en glöd inom mig, för lärandets och nyfikenhetens krafter.

Min utbildning, och därmed även en del av mitt liv, var mer i mina händer än tidigare. Jag lyckades faktiskt tänja rejält på gränserna för vad en teknisk fysik examen kan innebära och utförde till slut mitt examensarbete i Indonesien, i nära samarbete med lokala organisationer, där vi utvecklade och byggde småskaliga biogassystem som en lösning till konvergerande ekologiska, ekonomiska och sociala kriser som bönderna en bit utanför Bandung på västra Java står inför (läs mer här).

Innan jag hunnit avlägga min examen och på allvar börjat fundera på nästa steg i livet, fick jag ett samtal från en gammal kollega på CEMUS som uppmanade mig att söka till en ny tjänst som ansvarig för utbildningsutbudet. Så, sedan 2009 har jag haft äran och lyckan att arbeta som utbildningssamordnare och har de senaste åren även varit tillförordnad programdirektör för CEMUS.

Arbetet är ett av de mest meningsfulla jag kan tänka mig. Jag jobbar i ett team med 25 engagerade, kreativa och oliktänkande människor med att försöka skapa de mest lärorika och transformativa högre utbildningarna för en bättre värld, som vi kan. Med stöd i hela Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och ett ständigt växande internationellt nätverk av forskare, lärare, studenter, yrkesverksamma, samskapar vi kurser och andra pedagogiska processer som vi tillsammans ser som nödvändiga för att skapa en mer hållbar framtid, och som få andra (och ingen i Uppsala) tar sig an. Utöver de 20-talet kurser där cirka 600 studenter och hundratals gästföreläsare möts varje år kring miljö-, utveckling- och hållbarhetsfrågor, agerar vi som en plattform för nya initiativ och samarbeten kring universitetets tre huvuduppgifter: högre utbildning, forskning och samverkan.

Som ni kanske förstår är det ett jobb som är svårt att beskriva med några få ord. Här kommer en limerick som i alla fall kanske förmedlar en känsla av en dag på CEMUS:

 

Ett ständigt och idogt utmanande

Med ett kreativt, olikt inramande

Är recept för en kurs

Och en lärande-rusch

Så en springer mot livet, det bärande

 

Håll utkik efter nästa inlägg där jag kommer spinna vidare kring tankar om utbildning, karriärmöjligheter och det mångfacetterade och föränderliga arbetet för en hållbar utveckling.

 

 

Share.

About Author

Gästbloggaren

Under denna användare skriver ett antal intressanta personer gästinlägg. Här blandas personliga reflektioner med tips och råd. Känner du någon som du vill ska gästblogga, eller känner du själv att du är en lämplig kandidat? Kul! Skriv till viktor.stocke[at]sustainergies.com