Efter fyra och ett halv års slit med tentaångest, tentaöl, mera tentaångest och mera tentaöl så har jag lämnat studietidens trygga barm och gett mig ut i det skrämmande arbetslivet. Nåja, nästan i alla fall. Närmare bestämt gör jag praktik på avdelningen för hav, jordbruk och juridik på Naturskyddsföreningen. Mitt mål under studietiden har alltid varit att påverka och förbättra samhället – vad det nu än innebär?

Innan jag kör igång med att dra lite rövarhistorier från min praktik tänkte jag berätta lite kort om arbetsplatsen. På kontoret arbetar cirka 90 personer. Det finns avdelningar för medlemsservice, förening, marknad, kommunikation, ekonomi och Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Det finns även fem avdelningar med sakkunniga.

–          Klimat, energi och transporter

–          Miljögifter

–          Handla miljövänligt (denna avdelning sitter i Göteborg)

–          Hav, jordbruk och juridik

–          Skog och naturvård

–          Globala avdelningen (fördelar SIDA-bistånd till samarbetsorganisationer som berör de andra sakavdelningarna)

På avdelningen för hav, jordbruk och juridik arbetar marinbiologer, agronomer och jurister. De har specifik kunskap om sådant som fiskebestånd, bekämpningsmedel och regelverk. De arbetar med att sprida kunskap och påverka konsumenter, producenter och politiker. Detta görs genom att arrangera kampanjer, seminarier, svarar på remisser och träffar politiker. En stor del av Naturskyddsföreningens arbete baseras på konsumentmakt det vill säga tron på att konsumenter kan påverka och göra skillnad.

Under de första veckorna gick mycket energi åt till att försöka förstå verksamheten och arbetsupplägget. De sakkunniga har som ovan nämnt hand om allt från litet till stort vilket även gäller mina arbetsuppgifter. Min första arbetsuppgift var att skriva en rapport om varför danskarna köper dubbelt så mycket ekologiska livsmedelsprodukter i jämförelse med oss svenskar. Denna rapport skulle bidra till debatten och öka medvetenheten om ekologisk mat i Sverige.

Jag tyckte att det var väldigt roligt och lite läskigt att få starta med en sådan analytisk och viktig arbetsuppgift. Jag letade fram statistik och data genom att bland annat kontakta människor på Jordbruksverket, KRAV och på den danska organisationen Organic Denmark. Jag insåg att vi i Sverige ligger långt efter danskarna, inte bara när det kommer till att mumsa ekologiskt käk utan även när det kommer till statistik gällande ekologisk mat. Det är en stor brist på statistik om ekologisk produktion och konsumtion i Sverige och danskarna ligger cirka tio år framför oss. De började mäta ekologisk konsumtion i början på 90-talet och i Sverige började Statistiska centralbyrån att redovisa siffror först 2004. Detta bidrog till långa mailkonversationer med danskarna som visste mer om den svenska ekologiska marknaden än vi själva.

Slutresultatet blev i alla fall en rapport som skickades ut till pressen i både Danmark och Sverige. Sveriges radio gjorde ett reportage och SVT gjorde ett nyhetsreportage som sändes under bästa sändningstid! Kupé och COOP:s medlemstidning var andra som uppmärksammade informationen. Efter dessa intensiva veckor kom även nyheten från Ekoweb att den ekologiska försäljningen ökat i Sverige efter några års stiltje. Äntligen hade jag fått möjligheten att påverka samhället till det bättre(det kanske innebär ett samhälle utan kemiska bekämpningsmedel?)!  Fyra och ett halv års tentaångest kanske har gett utdelning…

Share.

About Author

Frida Westberg

Frida Westberg är 27 år gammal och bor i Uppsala. Hon har en bakgrund i statsvetenskap och läser nu en Master i Hållbar Utveckling. Hennes största passion är mat och under hösten praktiserar hon på Naturskyddsföreningen i Stockholm och jobbar med jordbruksfrågor.