Jag tycker att det mest inspirerande som finns är att prata med människor. Som skribent på denna blogg, student på Stockholm Resilience Centre, samt ett ständigt gluttande på twitter och facebook råder det inte brist på hållbar inspiration skriven i text. Det är ett ständigt flöde av ny information och nya intressanta idéer vilka jag blir serverad varje dag, hur ofta jag vill. Men jag tycker att det är skillnad att faktiskt prata med människor och på så sätt få inspiration. Så här kommer ett tips till er som både vill läsa mer, men också vill diskutera hållbarhet – som inkluderar mat.

Den här vintern initierade några elever och doktorander på Stockholm Resilience Centre en Sustainable Food Group som träffas en gång i månaden. Det senaste temat var ”Hållbarhet och Hälsa” där vi tillagade rätter och diskuterade de olika dieterna paleolitisk kost, raw food och superfoods ur ett hållbarhetsperspektiv. Det slutade i både grymt god mat och grymt intressanta diskussioner. Vi tillagade bland annat, ”super” bröd, färska summer rolls, nori rolls, zucchininudlar med pesto, quinoasallad, en fläskstek med sötpotatis, en fantastisk vegansk smulpaj och raw bananglass.

©Cláudia Florêncio

©Cláudia Florêncio

När vi skulle diskutera dessa tre dieter ur ett hållbarhetsperspektiv blev det tydligt att de till stor del handlar om att äta råvaror som inte kommer från Sverige eller ens Europa. Vad gäller superfood har bland annat gojibär, açaibär, nötter och chiafrön uppmärksammats, även om vi enligt vissa har några nordiska motsvarigheter i blåbär, lingon, tranbär, havtorn och nässlor. Dessa livsmedels hälsoeffekter har i regel inte en grundlig vetenskaplig forskning att stå på vilket gör att det inom EU är förbjudet att marknadsföra dem som superfoods. Dessa livsmedel, liksom de som är populära inom raw food (t.ex. nötter, kakao, kokos, bananer) kommer långväga ifrån, vilket många gånger talar för en onödig miljöbelastning i form av olika slags transport. Ett annat problem som är särskilt känt är den ökade konsumtionen av quinoa som i huvudsak odlas av småskaliga bolivianska bönder. Men eftersom den globala efterfrågan skjutit i höjden, har de tvingats in i en mekaniserad massproduktion som såklart får konsekvenser. Den huvudsakliga kritiken mot paleo är att vi inte är som vi var under stenåldern längre. Många arter som konsumeras idag, dvs. alla frukter, grönsaker eller djur är väldigt annorlunda jämfört med deras paleolitiska föregångare. I de flesta fall har vi ”förvandlat” de arter vi äter genom artificiellt urval. Att man i denna diet dessutom äter mycket kött har ju de flesta hållbarhetsintresserade personer koll på vad det innebär…

Vi har helt enkelt använt matlagning som en metod till både inspiration och diskussion. Jamila Haider, en av doktoranderna, har skrivit en väldigt intressant rapport om just mat som metod för att uppnå hållbar utveckling. Om man är intresserad av detta ämnesområde kommer hon också snart ut med en bok som heter With our own hands på temat kulturell jordbrukshistoria där hon och hennes medförfattare berättar om det afghanska och tadzjikiska Pamirområdet. Ett annat intressant initiativ som jag också får förmånen att inspireras av är EAT Initiative, som är ett samarbete mellan den norsk-baserade Stordalen Foundation och Stockholm Resilience Centre. Det är ett internationellt projekt som tar itu med frågor om mat, hälsa och hållbarhet från olika akademiska fält, näringslivet, politiken och det civila samhället. Om man är intresserad av hur dieter har utvecklats kan man kolla in annan fantastisk artikel från National Geographic. Och om man bara generellt är intresserad av hållbarhet och mat, kan jag rekommendera er att läsa bloggen Civil Eats eller spana in initiativet Landscapes for People, Food and Nature.

Share.

About Author

Hanna Ahlström

Jag har läst masterprogrammet Social-Ecological Resilience for Sustainable Development på Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Jag har sedan tidigare en Ekonomie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi, inriktning miljöekonomi från Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala och University of Illinois, Urbana-Champaign. Jag brinner för allt som heter globala och internationella processer och beslutsfattande och hoppas på att antingen få möjlighet att doktorera inom det ämnesområdet eller på något sätt kunna jobba med miljöfrågor i någon av de stora internationella organisationerna.