Mia Grankvist är kommunikatör på Houdini, ett företag som har valt ett holistiskt hållbarhetsengagemang. ”Det räcker inte att man bara har en speciell miljödel i kollektionen” säger Mia. Emma Gustafsson träffade henne för en intervju. 
 

”-Det bästa ni kan göra är väl ändå att lägga ned er verksamhet?”

Frågan kommer från en student och riktas till Mia under en föreläsning vid Stöllets folkhögskola. Och visst är frågan berättigad. Flera generationer skulle klara sig på de kläder som redan finns i världen idag om alla klädproducenter lade ned sina verksamheter. Tänk på din egen garderob – hur många personer skulle den egentligen kunna klä?

– Jag tror inte att vi skulle göra miljön en tjänst genom att lägga ned vår verksamhet. Någonstans vill vi alla ha kläder på oss, behov måste fyllas, men vi kan styra om hur vi konsumerar idag. Måste jag köpa nytt eller kan jag byta med kompisar eller hyra? Houdini vill finnas där och inspirera. Vi vill visa att det går att göra bra grejer och utmana traditionella modeller.

 Mia Grankvist är Houdinis kommunikatör och har en mångårig erfarenhet av outdoorbranschen, först inom retail och nu på Houdini. Jag har stämt träff med henne ett stenkast från deras butik på Norrlandsgatan i Stockholm.

Mia Grankvist

-Att det skulle komma ett politiskt beslut som gör att alla klädföretag måste sluta producera kläder är en utopi. Så länge världen ser ut som den gör snor vi på Houdini gärna marknadsandelar från andra mindre hållbara företag.

Frågeställningen från Stöllet för oss vidare till uttalandet från Karl-Johan Persson, H&M:s VD, som nyligen var i blåsväder för att ha sagt att minskad konsumtion kommer att skapa social katastrof.

-Jag förstår att han säger så eftersom H&M och Houdini har helt olika värdegrunder. H&M har historiskt sett byggt sin affärsidé på slit-och-släng även om de nu på senare tid gjort ett jättearbete med sin egen hållbarhet. De ska ha all heder för att de nu arbetar hårt med miljöfrågor.

-För företag i outdoorbranschen blir arbetet med hållbarhet en sanitär fråga. Vårt levebröd är ju att naturen finns kvar. Vi bygger våra verksamheter på att naturen ska fortsätta att fungera som den gör. Då håller det inte att man bara har en speciell miljödel i kollektionen.

Persson menar i artikeln i The Guardian att minskad konsumtion främst kommer att drabba fattiga länder i form av färre jobb. Mia håller inte med.

-Ett företag som producerar mycket kläder billigt sätter massa människor i arbete. Men ett dyrt kvalitetsplagg kräver fler människor i arbete under utvecklingen. Och människor som får jobba mer noggrant i produktionsfasen. Det behöver inte bli så att det blir färre människor i arbete.

Mia växte upp med en miljöengagerad far som lärde henne att jordens resurser är ändliga. Hon minns särskilt den där robusta fruktskålen de hade hemma som i själva verket var trumglaset till en tvättmaskin. Och de lappade och lagade lakanen och underhöll och vårdade sina saker. Hyllmetrar med böcker som ”Tyst vår” fanns i bokhyllorna. Och när det skulle köpas något köpte hennes pappa det dyraste och bästa efter grundliga efterforskningar. Mödan belönade sig och mycket riktigt höll prylarna länge.

-När jag var liten trodde jag nog bara att pappa var snål, men så här i efterhand har jag förstått att han bara var tidig. Hans tänk med att lappa och laga, skruva isär saker och hitta nya användningsområden har jag i ryggmärgen. Jag blir helt fascinerad av att inte alla tänker så.  

-Det är det som känns så lyxigt med att jobba på Houdini. Alla har det här tänket. Man behöver inte kämpa med de här frågorna. Vi har ingen hållbarhetsavdelning. Vissa är mer insatta i vissa frågor, men alla har hamnat där av en anledning.  

Jag har följt er ända sedan 2007 – varför väljer ni att öka sortimentet år för år? Behöver man verkligen nischade plagg för allt man gör?

-Grundfilosofin när Lotta startade, var att göra produkter som saknades på marknaden. Så gör vi fortfarande. När vi tar fram nya produkter måste de genomgå en checklista som visar att produkten har ett existensberättigande. Finns det redan en liknande bra skaljacka så vill inte vi göra en likadan.

-Men eftersom omvärlden förändras skapas nya behov och därmed breddar vi sortimentet. Vi har ett test-team med skidåkare, paddlare, klättrare och cyklister som hela tiden ger oss feedback som föder idéer till nya produkter. Om de idéerna klarar checklistan och går att tillverka på ett miljömässigt sätt – då snor vi gärna hur många marknadsandelar som helst från andra företag. Det är bättre att de köper en återvinningsbar skaljacka som är tillverkad av återvunna fibrer och som lever länge från oss, än en jacka från ett annat märke där materialen och produktionen inte alls är miljövänlig.

För några år sedan var Houdini, tillsammans med Haglöfs och Peak Performance, i blåsväder över det antibakteriella medlet Polygiene som användes i deras kläder. Ämnet är nu utfasat och istället har de hittat en ny lösning som sänker pH-värdet i klädfibrerna. Bakterier trivs inte i en sur miljö och därmed luktar plaggen mindre vilket gör att man behöver tvätta mer sällan.

När jag hör Mia berätta tycker jag att det visar på att Houdini är ett företag som vågar ligga i framkant och testa nya tekniker. Det blir inte alltid optimalt, men strävan är alltid att ta beslut, utvärdera och gå vidare. Ett modigt företag helt enkelt.

Det märks även i deras erbjudanden till kund. Förutom att man kan köpa plagg second hand, hyra skalplagg och lämna in kläder på lagning kan man nu även resa med Houdini. De vill få upp folks ögon för att resa mer hållbart – att få de som funderar på en flygresa till Japan att istället boka en tågresa till Abisko. Mer om flygets påverkan på ditt koldioxidfotavtryck kan du läsa i mitt tidigare inlägg här.

Hur har uthyrningen av kläder tagits emot av kunderna?

– Bara positivt sedan vi började med det förra vintern. Alla tycker det är en spännande idé. Men vi är otåliga och skulle vilja att alla visste om det, så att de kunde göra det valet, men det är lite svårt att nå ut.

-Vi har haft kunder som bara åker skidor en vecka om året, fritidsledare som åker iväg med klassen en vecka till fällen och vissa som hyr för utvärdera ett plagg inför ett köp. Och affärsmodellen är inte dålig för oss. När plaggen börjar se för använda ut kan vi sälja dem second hand. 

Hur ser ni framtiden? Vad gör ni om 20 år?

– Vi vill fortsätta få folk att tänka nytt kring hållbarhet. Om 20 år kanske vi därför har en mindre kollektion, hyr ut mycket mer och jobbar som föreläsare för att inspirera andra. Känns inte alls som att det skulle vara otänkbart.

-Att inte alltid göra nytt är också nytt. Våga behålla det man är bra på. Årets nyhet kanske är: att vi inte har några nyheter. Plaggen är bra som de är.

Mia lämnar mig med en reflektion kring dagens omvärld.

– Ibland känner jag att jag vill ställa mig med en megafon på Sergels torg. Hon pekar på en man som passerar utanför och frågar sig: Hur gör man egentligen för att nå honom? Idag väljer vi ju det vi är intresserade av hela tiden; vad vi ska se på TV, vilken musik vi lyssnar på, vem man ringer på mobilen och så vidare.

-De sociala flödena ger en skev verklighetsbild. Vi får inte längre höra jazzmusik av misstag. Ingen ringer längre fel. Världen blir inte öppnare, bara mer nischad. Den individuella intelligensen blir högre men den kollektiva lägre.

-Hur hittar man vägar för att bryta mönster? Hur hittar man folk av misstag? Hur ska vi kunna nå ut till fler? Det är frågor vi på Houdini ställer oss dagligen.

Efter mötet med Mia går jag förbi och lämnar in tre plagg på lagning i Houdinis butik. Mias sista frågor ringer kvar i huvudet. Jag funderar på mitthållbarhetsjobb.se och vad vi skulle kunna göra för att nå ut till inte redan övertygade. Kanske kan du som läsare skicka den här artikeln vidare till oliktänkande i kompiskretsen?

Tack för mig!

Tips! Mia Grankvist skrev ett inlägg på bloggen i höstas, det hittar du här.

Share.

About Author

Emma Gustafsson

Jag heter Emma-Louise Gustafsson och jag är i första hand naturälskare. I andra hand är jag fjäll- och vildmarksledare och i tredje hand civilingenjör som de senaste åren jobbat med kommunikation och marknadsföring på friluftsföretag. Jag vill göra vårt samhälle mer hållbart och för mig börjar det med att få ut folk i naturen. Det är min övertygelse att när du väl blir fascinerad av vår fantastiska miljö och dess skörhet vill du inte äventyra framtida generationers möjligheter att njuta av den. Så välkommen ut i naturen!