Kajsa Brundin analyserar finansiella produkter, och hon gör det på sätt som skiljer sig jämfört med många andra aktörer i branschen. Hon är ansvarig för produktanalyser och hållbarhetsfrågor på Söderberg & Partners. Hon har dessutom börjat blogga och drivs av det faktum att hållbarhet för finansbranschen inte ska handla om välgörenhet, utan att det ska handla om vad bolag faktiskt aktivt gör för att ställa om eller utveckla integrering av hållbarhetsfaktorer i kapitalförvaltningen – men också deras externa påverkansarbete.

Intresset för hållbara investeringar i alla dess former ökar. Allt fler sällar sig till åsikten att en hållbar affärsmodell är nödvändig för att skapa en hög och stabil avkastning på lång sikt. För pensionskapital, med mycket långa sparhorisonter, framstår dessa tankegångar särskilt naturliga. Men åsikterna går såklart isär om hur man ska hantera detta, därför är det särskilt intressant att vi på MittHållbarhetsjobb.se fick diskutera detta med någon som går lite grann mot strömmen.

Foto: Söderberg & Partners

Foto: Söderberg & Partners

Kajsa är utbildad civilingenjör och civilekonom från Kungliga Tekniska Högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. Efter examen jobbade hon med M&A transaktioner på en investment bank i London, där hon nästan jobbade ihjäl sig. Därefter insåg hon att det inte var vad hon ville göra, utan att hon snarare ville bli specialist inom ett område. När möjligheten att börja jobba som livbolagsanalytiker på Söderberg & Partners dök upp, kändes det helt rätt. Jobbet har inneburit mycket frihet att forma de arbetsuppgifter som känns viktiga – så länge man gör dem bra, vilket bland annat inneburit att Kajsa förra året ledde arbetet att ta fram Hållbarhetsrapporten, ’Sveriges första riktiga utvärdering av pensionsbolagens hållbarhetsarbete’. Efter en gedigen analys betygsattes de tolv bolag som omfattas av Söderberg & Partners livbolags- och premiegarantiproduktsanalyser. Tillsammans förvaltar dessa bolag nästan 2 000 miljarder, och har makten att göra skillnad.

Varför hållbar förvaltning? 

Från början var det lite av en slump att Kajsa började intressera sig för hållbar förvaltning. Hon gjorde olika typer av finansiella analyser av livbolagen, men kom fram till att hon vill belysa dem från andra håll, och insåg att hållbarhet vore intressant. Hon ville göra det genom att fokusera på hur de beter sig i kapitalförvaltningen. Anledningen till det var att dessa bolag ofta betraktas som en svart låda, ingen förstår vad de gör, vilket innebär att ingen heller frågar efter information. Då insåg hon att det fanns en jättepotential inom området. Däremot, tvärtemot strömningarna i branschen ville hon inte bara titta närmare på vad de investerar i, eftersom det bara ger en endimensionell ögonblicksbild. Snarare ville hon titta på hur organisationen såg ut, vem som bestämmer, vilka mandat de anser sig ha och av vilka anledningar, för att skapa en så framåtblickande utvärdering som möjligt. Kontroversiella innehav upptäcks genom screeningar, det jobbar de flesta bolag med. Men vad gör de i ett nästa steg? Säljer de dem bara, eller kontaktar de bolaget? Och hur duktiga är de i så fall på att följa upp, och utöva påtryckningar på de här bolagen? Dessa frågor har hon särskilt i efterhand insett är så pass mycket mer intressanta och viktiga än att som analys köra hela innehavslistan genom en sil och se vad som kommer ut, för att ge något slags matematiskt korrekt betyg. Det är just det synsättet som särskiljer hennes arbete jämfört med vad som tidigare funnits på marknaden. I stället åkte de ut till olika pensionsbolag och ställde väldigt öppna frågor såsom: ”Vad gör ni?”, ”Vad lägger ni in i begreppet hållbarhet?”, ”Vilka metoder har ni?”, ”Hur ser organisationen ut?”, ”Hur följer ni upp det?”, ”Vilka samarbeten har ni?”. Efter det att de gjort det blev det tydligt vad som skiljer bolagen åt. I stort kom de fram till fyra viktiga faktorer att titta närmare på:

  • Exkludering (utesluta bolag)
  • Påverkansarbete
  • Integrering (hur väl hållbarhetsarbetet är integrerat och förankrat i organisationen)
  • Hållbarhetsambitioner och värdeskapande

Ett annat roligt resultat från analysen var att livbolagen är uppbyggda på olika sätt: vissa sitter med all förvaltning i huset, medan andra köper in externa fonder osv. Det har inneburit att en stor del av analysen blev att bara kartlägga vad bolagen kan göra inom hållbarhet utifrån deras olika förutsättningar. Hon tror inte heller att bolagen har haft 100 % koll på detta sinsemellan. Fler resultat från analysen går att se från denna sammanfattning. Nu fokuserar hon på något som hon tycker är ännu roligare: fondförsäkringsbolag. De är nämligen ännu mer olika, och många av dessa bolag vet inte ens i dagsläget hur de skulle kunna jobba med hållbarhet.

De största utmaningarna för finansbranschen

Kajsa tycker att det är en stor utmaning att landa i vad hållbarhet är – och att övertyga konservativa personer om att det inte handlar om välgörenhet.

Man snurrar lätt in sig i etiska resonemang, västerländska normer om vad som är rätt och fel. Då blir det en åsiktsfråga, och då kan folk väldigt lätt bara slå det ifrån sig: jag tycker inte så.

Hon ger ett exempel genom att berätta om den nya GRI-redovisningen, att det ju handlar om att sätta saker i perspektiv, materialitetsredovisa varför ett specifikt område är viktigt att fokusera på för en viss verksamhet. Hon tror rent generellt att många tänker på hållbarhet som att det innebär att de ska koldioxidkompensera och återvinna, när man samtidigt gör många andra saker – fast av ”sundhetskäl”. Men det är ju samma sak! Söderberg & Partners varumärke till exempel, skulle inte vara någonting om de inte verkligen stod för öppenhet, transparens och tydlig redovisning av kostnader. Och hon tycker att de måste vara tydliga: alltid ha väl analyserade råd så att det inte blir rådgivning där någon sitter och ”tycker någonting”. Snålhet är också en viktig aspekt: de ville inte betala för allt papper de använde – då gick de över till Ipads. Sunt förnuft och snålhet går hand i hand med hållbarhet men det är det många som inte tänker på.

Om ni vill läsa mer om vad Kajsa gör om dagarna kan ni läsa hennes blogg alternativt kika in på hennes twitter: @kajsabrundin.

Share.

About Author

Hanna Ahlström

Jag har läst masterprogrammet Social-Ecological Resilience for Sustainable Development på Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Jag har sedan tidigare en Ekonomie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi, inriktning miljöekonomi från Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala och University of Illinois, Urbana-Champaign. Jag brinner för allt som heter globala och internationella processer och beslutsfattande och hoppas på att antingen få möjlighet att doktorera inom det ämnesområdet eller på något sätt kunna jobba med miljöfrågor i någon av de stora internationella organisationerna.