Denna fredag tillägnas Agenda 2030, FN:s nya globala miljö- och utvecklingsagenda, innehållande 17 övergripande mål och 169 delmål. De övergripande målen är universella, sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra och kopplar samman länder och aktörer världen över, från lokal till global nivå. Detta inlägg är de första stapplande stegen från min sida att analysera vad denna agenda betyder för Sverige. Det är i all ödmjukhet som detta görs, och lyckligtvis tar jag till hjälp några experter som är minst sagt mer insatta i ämnet.

Foto: Reedz Malik, Flickr

Foto: Reedz Malik, Flickr

I september 2015 enades stats- och regeringscheferna om att anta dagordningen för ’Agenda 2030’. Denna agenda omfattar 17 globala mål för hållbar utveckling, eller Sustainable Development Goals (SDGs). Detta innebär att kvantitativa mål över sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner av hållbar utveckling har fastställts och de ska uppnås fram till år 2030. Målen ger en ram för delade åtgärder ”for people, planet and prosperity” som skall genomföras av alla länder och alla berörda parter, som samarbetar genom partnerskap. I Agenda 2030 artikuleras det att ”aldrig tidigare har världens ledare lovat gemensamma åtgärder och strävan över en så bred och allmän politisk dagordning.” De åtta milleniemålen (MDGs) har styrt utvecklingsarbetet sedan 2000, med en tydlig inriktning på fattigdom och utvecklingsländerna somt inriktade på de tre pelarna för en hållbar utveckling, med fokus på åtgärder som vidtas inom olika sektorer. De 17 globala målen för hållbar utveckling tar en radikalt annorlunda inriktning då målen är av global, allmängiltig karaktär och de beaktar världens nationers olika realiteter, kapacitet och nivåer av utveckling och respekt för nationell politik och olika prioriteringar. En uppsättning indikatorer och ett ramverk för övervakning kommer också att medfölja målen. Indikatorerna definieras av Inter-Agency och expertgruppen för SDG indikatorer (IAEG- SDGs), som kommer att presentera sina rekommendationer till FN: s statistikkommission den 6 mars i år.

I samband med regeringens konferens Agenda 2030 – startskottet för Sveriges arbete med att nå de globala målen för hållbar utveckling, reflekterade rektor Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet på sin blogg:

Sverige har enligt OECD:s undersökning störst förutsättningar av alla länder att nå de globala målen. Detta förpliktar naturligtvis, och att Stefan Löfven tagit initiativ till en högnivågrupp som nu träffas i samband med Davosmötet är viktigt och bra.

Detta är också i linje med vad rapporten Sustainable Development Goals: Are the rich countries ready? från Bertelsmann Stiftung kommer fram till. Sverige rankas även här som det land som är bäst förberett att adressera och implementera dessa mål.

Under mötet påpekade Jan Eliasson att de globala målen för hållbar utveckling tillsammans med klimatavtalet gemensamt skapar en färdplan för framtiden, som också ger ett nytt sätt att se på utvecklingsarbetet. Om man börjar undersöka de 17 målen inser man snabbt att de både är komplexa och går in i varandra. Om de ska kunna uppnås förutsätts att utvecklingsarbetet ses med universal fokus och det kräver en integration mellan skilda samhällssektorer. Vidare skriver FN-förbundet att är finansiering för utveckling, Agenda 2030 och klimatfrågan tätt sammanlänkade. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har sagt ”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.”

I rapporten Sustainable Development Goals for Sweden: Insights on Setting a National Agenda, utgiven av Stockholm Environment Institute (SEI) från oktober 2015 diskuteras vilka mål som är relevanta för Sverige och vad dessa mål innebär i en svensk kontext. Sammanfattningsvis kan sägas att rapporten lyfte fram tre viktiga frågor för implementeringen; ett tydligt ledarskap, ett brett ägarskap och en ökad politisk samstämmighet. Deras resultat visade dessutom att globalt formulerade mål och delmål samt de föreslagna indikatorerna är problematiska utgångspunkter för att måla en tydlig bild av vad de verkliga utmaningarna är i Sverige. Detta är ett resultat av att målen har denna nya betoning på allmängiltighet, vilket innebär att de blir vagt formulerade och öppna för tolkning. Den vaga formuleringen har varit föremål för betydande kritik (exempelvis The Economist 2015) men är också en möjlighet – eller till och med en förutsättning – för att möjliggöra äganderätter mellan länder och aktörer.

Mycket arbete återstår helt klart, målen ÄR generella och ambitiösa vilket innebär att en stor portion nytänkande krävs. Det innebär också att vi måste mobilisera ett brett engagemang och ägarskap hos nyckelaktörer som riksdag, myndigheter, kommuner och näringsliv, samt öka kunskapen om 2030-agendan och dess betydelse för Sverige rent generellt bland svenskar. Johan L. Kuylenstierna, vd på SEI har nyligen i en debattartikel gett förslag som skulle kunna stimulera till en intressant arbetsprocess:

  1. En 2030-agenda för Sverige. Översätt hållbarhetsmålen till en 2030-agenda anpassad för Sverige, med tydliga mål, och koppla den till samtliga politikområden och dess nyckelaktörer. Detta måste ske genom samverkan och en bred dialog, det vill säga på samma sätt som den globala agendan arbetades fram.

  1. Koppla 2030-agendan till samtliga departement och myndigheter. För att bli framgångsrik måste 2030-agendan kopplas till samtliga politikområden: finans, miljö, arbetsmarknad, jämställdhet, integration, utrikespolitik med mera. Ge därför i uppdrag till samtliga departement att redovisa hur de bidrar till 2030-agendan och hur de arbetar för att nå målen.
  1. Koppla 2030-agendan direkt till statsbudgeten. Statsbudgeten kan bli 2030-agendans viktigaste styrinstrument. Som ett första steg skulle en systemanalys av 2016 års budget ur ett 2030-agenda perspektiv kunna genomföras. Ge den uppgiften till det redan etablerade Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.

Slutligen vill jag ge några extra tips för mer information kring Agenda 2030 och implementeringen i Sverige: först och främst är det intervjun med Kuylenstierna där han besvarar frågan Vad betyder FNs nya utvecklingsmål för Sverige? I Klotet, P1. En källa som är väldigt bra med tanke på dess medlemmar är Facebook-gruppen GLOBALA MÅLEN för en hållbar utveckling (sluten grupp). Där läggs en hel del information upp med ganska jämna mellanrum. För den som är intresserad av Agenda 2030 ur ett akademiskt perspektiv kan jag rekommendera artikeln Three necessary conditions for establishing effective Sustainable Development Goals in the Anthropocene av Norström et al. (2014) som dock publicerades innan Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling klubbades igenom. Jag vill också tipsa om följande länkar:

http://www.globalamalen.se

http://www.se.undp.org/content/sweden/sv/home/agenda-2030.html

http://unsdsn.org

http://www.worldwewant2015.org

http://www.beyond2015.org

http://www.sustainabledevelopment2015.org

Det var allt för mig denna gång. Nu flyttar jag till Bryssel i fem månader för praktik på Europeiska kommissionen, DG Environment, Resource Efficiency & Economic Analysis unit. Jag kommer arbeta med EU:s paket för en cirkulär ekonomi. Nästa fredagsinlägg från mig kommer garanterat handla om det!

Share.

About Author

Hanna Ahlström

Jag har läst masterprogrammet Social-Ecological Resilience for Sustainable Development på Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Jag har sedan tidigare en Ekonomie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi, inriktning miljöekonomi från Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala och University of Illinois, Urbana-Champaign. Jag brinner för allt som heter globala och internationella processer och beslutsfattande och hoppas på att antingen få möjlighet att doktorera inom det ämnesområdet eller på något sätt kunna jobba med miljöfrågor i någon av de stora internationella organisationerna.