Oförmågan att tänka i system kan ha förödande konsekvenser, inte bara när en talar om hållbar utveckling eller planetära gränser. En skulle nog kunna ta ner systemtänket på individuell nivå, och kanske skulle eventuella insikter där leda en närmare förståelsen om system ur ett större perspektiv. I David Collstes andra inlägg får vi lära oss lite om systemdynamik – han varnar för teoretisering, jag säger att denna kunskap är oumbärlig.

Hej igen! I mitt förra inlägg om arbetet med FN:s hållbarhetsmål skrev jag att boken Limits to Growth förändrade min syn på världen. Det var sommaren för drygt två år sedan som jag läste den. Jag läste den efter att ha gått en kurs i ett ämne med kanske inte världens sexigaste namn – systemdynamik. Nu vill jag berätta lite mer om systemdynamiken och det mastersprogram jag går – European Master in System Dynamics. Jag vill passa på att varna känsliga läsare för (kanske lite väl) mycket teoretisering nedan.

Först och främst kanske du undrar vad systemdynamik är. Här är en hisspresentation av systemdynamik från System Dynamics Society (fritt översatt av mig):

Systemdynamik är en metod som med stöd av datorer används för policyanalys och design. Den tillämpas på dynamiska problem, problem som förändras över tid och som uppstår i komplexa organisations- och ekonomiska system – egentligen alla dynamiska system som kännetecknas av ömsesidigt beroende, ömsesidig samverkan, informationsfeedbacks och cirkulära orsakssamband.

Collste

Limits to Growth

Eftersom hela världen består av system på olika nivåer handlar det med andra ord om att utveckla förståelse för vad som ligger bakom att världen ser ut som den gör idag – och hur vi ska göra för att förbättra det och göra det med ett systemperspektiv. Kvantifierat systemtänk. Det har under mitt första dryga år på programmet bland annat handlat om hur många renar som är långsiktigt hållbart inom rennäringen, hur vårt sätt att leva leder till globala miljöproblem (Limits to Growth), hur en industris produktionskedja leder till cykler i produktionen och hur vi kan säkra tillgången till mat i Malawi. Till skillnad från statistiken som fokuserar på korrelation och som ofta missar feedbacks ligger fokus i systemdynamiken på att förklara ett systems struktur och vilket beteende detta leder till.

Vad har då hållbar utveckling med systemdynamik att göra kanske du undrar. Man skulle (nästan) kunna säga att begreppet hållbar utveckling kommer från systemdynamiken. Eller det gör i alla fall teorin om att det finns gränser för vår fysiska tillväxt och att dessa tillväxtbegränsningar är en viktig del av internationell politik. Det är just den teorin som presenterades i Limits to Growth (Meadows et al. 1972). Boken blev het igen för några veckor sedan när The Guardian uppmärksammade en artikel som visar att det ’business as usual’-scenario som presenteras i boken nästan precis stämmer med de 40 år av verklighet som gått sedan boken skrev! Författarna är dock noga med att det inte är på detta sätt boken ska tolkas, det är ingen precis förutsägelse om vad som kommer att hända utan en teori om värdens struktur och vilket beteende det leder till över tid när det gäller exempelvis befolkning, tillgång på livsmedel och ekonomi.

Har jag inte tappat dig som läsare med teorin ovan än kanske du ska fundera på att läsa systemdynamik! Var kan man då göra det?

Vad jag känner till finns det ingen utbildning i systemdynamik i Sverige, även om det ingår i många utbildningar i hållbar utveckling exempelvis vid Stockholm Resilience Centre’s mastersprogram Social-Ecological Resilience for Sustainable Development. Däremot har vi en av de bästa platserna att läsa systemdynamik på i vårt grannland – Bergen i Norge. Där finns ett tvåårigt mastersprogram i systemdynamik. De deltar också som universitet under den första terminen av de program jag går – European Master in System Dynamics. Det är ett sjukt roligt program utspritt över fyra städer i Europa – Bergen, Lissabon, Palermo och Nijmegen i Nederländerna. Man läser första terminen i Bergen, den andra väljer man mellan Palermo eller Lissabon beroende på om man vill läsa offentlig styrning (Palermo) eller hållbar utveckling (Lissabon). Tredje terminen (där jag befinner mig nu) sker på Radboud University i Nijmegen. Under sista terminen skriver man mastersuppsats och kan samtidigt göra praktik. Man kan även göra en ”utbytestermin” på ett av partnersuniversiteten i Colombia, USA, Egypten eller Brasilien. Är det så att du redan jobbar och vill vidareutbilda dig i systemdynamik finns det en populär kurs i systemdynamik vid MIT i Boston, USA. Rolf Häsänen som arbetar med systemdynamik vid Value at Work tipsar om några olika sätt att lära sig systemdynamik här.

Är du intresserad? Kolla in på http://europeansystemdynamics.eu/ och tveka inte att höra av dig!

David

Share.

About Author

Gästbloggaren

Under denna användare skriver ett antal intressanta personer gästinlägg. Här blandas personliga reflektioner med tips och råd. Känner du någon som du vill ska gästblogga, eller känner du själv att du är en lämplig kandidat? Kul! Skriv till viktor.stocke[at]sustainergies.com