Caroline Nordvall deltog nyligen som funktionär på Miljöaktuellts konferens Social Responsibility Day. Ett uppskattat inslag var Myrornas seminarium där deltagarna fick lära sig om ”social return on investment”. Kan man sätta värde på abstrakta saker som känsla av egenmakt?”

Förra veckan anordnade Miljöaktuellt Social Responsibility Day i Stockholm och jag hade förmånen att få vara där i egenskap av funktionär. Sustainergies erbjuder ofta den här möjligheten för studenter vid olika branschdagar, så håll ögonen öppna för nästa tillfälle – det är en fantastisk möjlighet att få vara med vid dessa tillfällen!

Socialt ansvarstagande utgör en viktig pelare inom hållbarhetsarbete. Det kan te sig som en självklarhet, men faktum är att många utanför hållbarhetsbubblan tänker att det bara handlar om rent miljöarbete. ”Jaha, vill du jobba med hållbarhet… Men du har väl inte läst någon kemi eller fysik…?” Nej, det är riktigt. Ibland önskar jag faktiskt att jag inte hade förkastat en karriär som civilingenjör så fort, det hade varit väldigt spännande att få gå in i den nya hållbarhetseran med den kompetensen. Men matte, kemi, fysik och ”sånt där” har aldrig varit min grej. Bara att skriva hemtenta i kvantitativ metod är en påminnelse om detta. Att skriva detta blogginlägg blir därför ett mycket välkommet avbrott ifrån T-test, Chi2-uträkningar, korstabeller och allt sånt där som jag valde samhällsvetenskap för att slippa.

SRday1

Foto: Victoria Hellsten

Nej,min ambition är inte att arbeta med den rent miljömässiga aspekten av CSR som kräver teknisk kompetens. Men CSR handlar om så mycket mer än det, bland annat socialt ansvarstagande. Under Social Responsibility Day lyftes frågor om diskriminering och mångfaldsarbete. Särskilt Myrornas seminarie ”Med en kalkyl som argument” stimulerade mig oerhört. Emma Enebog, hållbarhetschef på Myrorna, visade hur företaget använder sig av en så kallad ”social return on investment”, (SROI), en social avkastningskalkyl direkt översatt. SROI är ett sätt att kartlägga och beskriva värdet av sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter för att därefter sätta ett ekonomiskt värde på dessa egenskaper.

SRday2

Foto: Victoria Hellsten

Myrorna som organisation sysslar inte bara med second hand-försäljning. De erbjuder även arbetsträning och praktik i syfte att få in människor på arbetsmarknaden igen. Många beräkningar har gjorts på vad ett socialt utanförskap kostar samhället rent ekonomiskt. Men vad händer om vi vänder på steken? Om vi istället ser till hur mycket samhället eller ett företag kan tjäna på att lyfta in en person på arbetsmarknaden igen, och då inte enbart utifrån rent ekonomiskt mått, utan genom att titta på faktorer som annars saknar marknadsvärde och normalt sett inte finns med i ekonomiska kalkyler. Dessa faktorer kan utgöras av individens självkänsla, känsla av egenmakt, tilltro till hens egenförmåga eller ökad social integration. Det är alltså förändringen snarare än resultatet som står i fokus. Förändringen blir resultatet. Därefter har ett rent finansiellt värde satts utifrån den skattade upplevda förändringen sedan arbetsträningens eller anställningens början och voilà – så kan framtidens nya sociala avkastningskalkyler se ut!

Är du nyfiken på att veta mer om SROI och hur man rent konkret kan sätta ett ekonomiskt värde på värden som tidigare varit osynliga, besök www.sroi.se.

Psst! Om en dryg vecka gästar Emma Enebog bloggen. Missa inte det!

 

Share.

About Author

Caroline Nordvall

Jag är student inom journalistik och statsvetenskap och har ett brinnande intresse för storpolitik och kritiskt ifrågasättande inom alla dess former. Mitt internationella intresse går hand i hand med mitt engagemang för miljö och hållbarhet och långsiktigt hoppas jag kunna kombinera dessa två. Drömjobbet vore utrikeskorrespondent. Men att "dra sig tillbaka" och jobba med CSR och hållbarhetsfrågor hemma i Svedala när äventyrslustan har lagt sig, vore minst lika spännande.