Vad innebär miljöekonomi – och vad är skillnaden mot ekologisk ekonomi? Vilken roll har nationalekonomin för vårt arbete mot en hållbar utveckling? När jag för några veckor sedan presenterade mig som ny skribent till redaktionen utlovade jag ett inlägg där jag diskuterar olika teoribildningar och inriktningar inom nationalekonomi. Fokus för detta inlägg blir därför skillnaderna mellan de två akademiska skolorna om hushållning med naturresurser: miljöekonomi vs. ekologisk ekonomi.

Syftet med det här inlägget är att ge er läsare en inblick i hur den ekonomiska vetenskapen har utvecklats inom fältet miljö för att på så sätt kunna dra slutsatser kring varför vi har byggt upp vår ekonomi som vi har gjort. Jag har en bakgrund inom miljöekonomi men det är minst sagt utmanande att skriva en sammanfattning av det här ämnesområdet i det här formatet. Därmed bjuder jag in er läsare att fylla kommentarsfältet med mer information, heja-rop eller kritiska reflektioner.

Brännlund och Kriström inleder en väl använd kursbok med påståendet att begreppen miljö och ekonomi ofta har ansetts oförenliga. Är inte problemet att miljö och ekonomi är ömsesidigt beroende av varandra? Jo menar vissa, medan ’det där med ömsesidigt beroende’ kan diskuteras enlig andra. Numera är det många som rättar sig efter världsbilden nedan. Illustrationen visar hur vi är beroende av de biofysiska processerna i biosfären som i sin tur påverkar hur vi har möjlighet att organisera våra samhällen – som i sin tur påverkar hur vi kan organisera vår ekonomi.

Thomas Hahn

Innan jag går in på vad skillnaderna mellan miljöekonomi och ekologisk ekonomi är, vill jag bara lägga in ett par passande ord från en annan kursbok jag haft i min utbildning där Dasgupta skriver: Att skriva en introduktion till nationalekonomi är både lätt och svårt. Det är lätt eftersom att vi alla på ett eller annat sätt är ekonomer. Ingen behöver till exempel förklara för oss vad priser är – vi möter dem varje dag. Experter kan behöva förklara varför banker erbjuder ränta på sparande, eller varför riskaversion är ett knepigt koncept, eller varför det sätt vi mäter rikedom på missar mycket av poängen med att mäta det, men ingen av dessa idéer är främmande.

Eftersom ekonomifrågor är viktiga för oss, har vi också synpunkter på vad som bör göras för att ställa allt till rätta när vi känner att något är fel. Och vi håller hårt om våra åsikter eftersom vår etik driver vår politik – och vår politik informerar vår ekonomi.

Trots detta måste jag nämna något som ofta blir så fel när ekonomer diskuterar med icke-ekonomer: språket. Som så många andra vetenskaper har nationalekonomin ett eget språk. Till på köpet använder ekonomer förenklade modeller och antaganden för att kunna genomföra (många gånger ganska komplexa) uträkningar kring välfärd, nytta osv. Grundläggande mikroekonomi innebär uträkningar som kan för vissa studenter kännas väldigt verklighetsfrånvändande och förenklade. Problemet är ju att även om vi människor har skapat det ekonomiska systemet själva till skillnad från många andra system på planeten – är det just väldigt komplext (människan är trots allt ganska smart). Det innebär en nivå av komplexitet som har inneburit att man genom århundraden har känt att man måste ta till förenklade resonemang och anta en massa saker om människors beteenden och preferenser. Då kommer vi in på det faktum att vi fortfarande lutar oss tillbaka och använder fantastiskt gammalt ekonomiskt tänkande från personer som fanns för fantastiskt länge sedan. Vi hamnar därmed i diskussionen kring neoklassisk teori. Inom denna teoribildning används omväxlande metoder för att fastställa priser, lönsamhet osv. Speciella antaganden används där man till exempel ser individer som rationella, nyttomaximerande och med begränsad inkomst. Företags vinster beräknas genom antaganden om företagen som kostnadsbegränsande, med begränsad tillgång till information och om deras begränsade behov av produktionsfaktorer.

Skillnader mellan miljöekonomi och ekologisk ekonomi handlar främst om att inom miljöekonomi används neoklassisk teori i en betydligt större utsträckning än inom ekologisk ekonomi – även om vissa antaganden och fokus ser annorlunda ut jämfört med andra mer traditionella inriktningar (ja, det finns åtskilliga!). Miljöekonomi erbjuder kraftfulla analytiska begrepp för att förstå misshushållning med naturresurser och hur man ska utforma olika styrmedel. Däremot går det inte lika lätt att inkludera osäkerhet i modellerna, eller hur man beräknar effektivitet ur ett evolutionärt perspektiv där kunskap, preferenser och ekosystem drastiskt förändras.

Ekologisk ekonomi är ett växande forskningsområde som delvis utvecklats som en reaktion mot bristerna i den neoklassiska miljöekonomin. Det innebär också en mer tvärvetenskaplig inriktning där både ekologi, fysisk resursteori, neoklassisk miljöekonomi, institutionell miljöekonomi med mera inkluderas. Skillnader som blir tydliga är följande:

  • Världsbild
  • Tvärvetenskaplighet
  • Syn på hållbar utveckling
  • Teorin om ”optimala utsläpp”
  • Dagens kunskap och värderingar

I miljökretsar finns det ganska många röster som kritiserar neoklassisk teori, men i andra delar av samhället stampar man på. Fram till dagens datum är neoklassisk teori fortfarande den dominerande teoribildningen och utbildning i ekonomi anses av allt fler som förlegad och att det finns ett skriande behov av att den uppdateras (i förhållande till dagens verklighet med klimatförändringar, ekosystemtjänster, miljöförstöring osv – som bara delvis fångas upp av neoklassisk teori). Många anser att det krävs en reformation av både utbildningar, läroböcker och kanske även lärarna.

Slutligen vill jag poängtera de likheter som finns mellan miljöekonomi och ekologisk ekonomi:

Okej. Detta var en kort sammanfattning som jag byggt på material från forskare och lärare som jag tidigare haft (bland annat Thomas Hahn), tillsammans med mina egna tankar och reflektioner. Om man är intresserad av forskning inom det här ämnesområdet kan man till exempel kolla in http://www.beijer.kva.se. Något annat jag tidigare utlovat var inlägg med en särskild fokus på finans och hållbarhet, vilket jag också kommer att leverera inom kort. Jag har intervjuat väldigt spännande och intressanta personer – så håll er uppdaterade om vad vi publicerar här på bloggen!

Share.

About Author

Hanna Ahlström

Jag har läst masterprogrammet Social-Ecological Resilience for Sustainable Development på Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Jag har sedan tidigare en Ekonomie kandidatexamen med huvudområdet Nationalekonomi, inriktning miljöekonomi från Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala och University of Illinois, Urbana-Champaign. Jag brinner för allt som heter globala och internationella processer och beslutsfattande och hoppas på att antingen få möjlighet att doktorera inom det ämnesområdet eller på något sätt kunna jobba med miljöfrågor i någon av de stora internationella organisationerna.

  • Maria

    Fint Hannie 🙂

  • Mikaela N

    Detta är ett så viktigt samtal ! Bra skrivet Hanna! 😀

  • Linda

    Mkt bra redogörelse för skillnader och likheter – grymt Hanna!