Gå med i Sustainergies karriärsnätverk för studenter!

Bisyssla på heltid hos Bee Urban

Kanske har du sett dem. De surrande lådorna som placeras ut på fler och fler av Stockholms hustak, terrasser och innergårdar. Bee Urban är företaget som brinner för att sprida kunskap om naturen, ekosystem och binas roll som pollinatörer. Vi har träffat en av grundarna, Josefina Oddsberg, för att prata om vad som händer när våra bin blir allt färre – och varför.

Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Pressen på djur, natur och biologisk mångfald ökar och många menar att nycklarna för att mildra klimateffekterna och lösa framtidens utmaningar finns i städerna. Urban mångfald blir allt viktigare att lyfta in vid stadsplanering, vilket vi ser resultatet av i många framförallt nordiska städer. Nu används inte längre bara stadens gator och torg för att skapa grönska. På många platser har man lyft blicken mot stadens hustak och där börjat anlägga gräs och plantera träd.

SONY DSC

Josefina Oddsberg

Bee Urban arbetar man med interaktiva och levande miljötjänster i stadsmiljö i form av bikupor, trädgårdar för biologisk mångfald och boplatser för pollinerade insekter och fåglar. Framförallt är det bikuporna som har väckt uppmärksamhet, där kunder får bli “faddrar” åt en bikupa. Josefina Oddsberg är en av grundarna, som efter flera år inom mediebranschen bestämde sig för att byta bana och bli biolog.

– Jag har länge oroat mig för miljön. När jag fyllde 30 kulminerade det i en total klimatångest, jag kände att jag var tvungen att göra något proaktivt. Jag ville veta vad jag oroade mig för. Har man kunskapen så är det lättare att göra någonting åt det.

Idag titulerar sig Josefina Oddsberg urbanekolog, vilket innebär att hon är specialist på hur ekologiska och sociala system samverkar. Masteruppsatsen skrev hon om grönområdesförvaltning i stadsmiljö. Det var under en guidad tur under masterprogrammet på Stockholm Resilience Centre som hon tillsammans med kurskamraten Karolina Lisslö fick lära sig att växtligheten i parker blir lidande på grund av brist på pollinatörer. De tänkte då att “Okej, då tillsätter vi pollinatörer!” Idén till Bee Urban var född.

– Det var 2008. Vi inledde ett samarbete med Djurgårdsförvaltningen som betalade två bikupor åt oss. Så startade vi “Parkpollination“, ett ideellt nätverk med syfte att förstärka pollineringen och producera honung, för att visa att städer är levande, produktiva områden. Två år senare registrerade vi Bee Urban. Vi hade bra timing, det var precis innan CCD började cirkulera i media.

CCD är förkortningen för Colony Collapse Disorder. Fenomenet registrerades i USA 2006, när stora bikollonier plötsligt började försvinna. Kvar fanns bara drottningen, ett fåtal arbetsbin och övergivna larver. För honungsbin som är sociala insekter, ansågs detta som mycket onormalt. Vid en “normal” massdöd i ett bisamhälle hittar man de döda bina längst ner i bikupan. Men i det här fallet hade bina helt försvunnit. Orienteringsförmågan var utslagen och bina hittade inte hem till bikupan. CCD slog det året ut en tredjedel av USA:s bisamhällen.

En rad orsaker till Colony Collapse Disorder har debatterats, där bland annat ökad kemikalieanvändning i jordbruket lyfts fram som en tänkbar förklaring till bidöden. Enligt en ny rapport från IUCN (International Union for Conservation of Nature) riskerar så mycket som en tiondel av Europas 1965 vilda arter av bin utrotas. Intensiva jordbruk och användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel är de största bidragande orsakerna till den minskning av vilda bin i Europa som forskare nu ser. 2013 beslutade EU-kommissionen om ett tvåårigt förbud mot neonikotinoider som används som växtskyddsmedel inom jordbruk, för att under tiden utreda dess eventuella effekter på bin genom ett världsunikt fältförsök. Rapporten släpptes för ett par veckor sedan och publicerades i tidskriften Nature. Där bekräftades att neonikotinoider påverkar vilda bin mycket negativt.

På Bee Urban läggs stor vikt vid att sprida information om situationen för världens bin.

– Vi lägger störst vikt vid information. I fadderskapspaketet ingår det en föreläsning; en injektion av miljökunskap med fokus på bin. Vi människor har ett enormt glapp i vår kunskap om naturen. Allt fler bor i stan och vår nisch är att introducera dem till att “såhär fungerar det”, hur fantastisk naturen är! Vi vill väcka någon typ av affektion, annars hamnar de här frågorna långt ner på agendan, även hos våra beslutsfattare, som också bor i städerna. Hur ska vi kunna påverka dem till att fatta bättre beslut? Här handlar det om tre saker: kunskap, affektion och osynlighet. Vi människor som bor i stan ser inte produktionslinjerna, vi går bara och plockar vår mat på Ica. Det är jättefarligt, med tanke på att vi är en del av det här systemet och inte klarar oss utan det!

Pollinering sker med hjälp av bin eller humlor, eller av vinden. Av det som odlas i världen kommer ca 35 procent från bipollinerade växter. I Sverige handlar det om bland annat raps, bönor, frukt och grönsaker. Bipollinerade grödor behövs också till de växter som djur äter. Kött skulle därmed bli en dyr bristvara med en brist på pollinerare. Trots att bin har denna avgörande roll i ekosystemet, tillskrivs de ofta benämningen “skadedjur”. Bilder på utrotningshotade bin framkallar sällan samma affektion som en bild på exempelvis en en orangutang, trots att situationen, även i Sverige, är allvarlig.

– I Sverige har vi idag 300 arter av vildbin, varav 45 humlor. Drygt 30 procent är rödlistade och 15 arter är helt utrotade. Vi importerar humlor från andra länder med annan konkurrenskraft och kasserar dem efteråt. Främst används dem till växthus. När de har pollinerat klart så har man ihjäl dem. Det är en fullständigt vidrig hantering av djur!

SONY DSC

Josefina Oddsberg in action ute vid bikuporna.

  Så biodling i stan – funkar det?
– Ja, bin trivs bra i storstäder där det finns stor biodiversitet och det används färre kemikalier än inom konventionellt jordbruk. Bina påverkas inte av avgaser, som man kanske skulle kunna tro.

Hur lärde ni er det rent praktiska?
– Vi fick hjälp av Åke Kestner som är trädgårdsmästare och som fortfarande tar hand om en av våra bigårdar. Han fungerar som mentor till oss. Sedan har även den lokala biodlarföreningen i Täby Danderyd kurser varje lördag under säsong. I början hängde vi på dem och träffade massa snälla biodlande farbröder. Idag har vi två bigårdar där vi producerar vår egen honung.

Vi pratar om biodlingens långa tradition och gedigna hantverk. Vanligtvis är huvudsyftet med biodling att producera honung. Men hos Bee Urban är det inte honungen som står i fokus. Kunderna får själva bikupans producerade honung och kan sälja den vidare, eller ge till sina kunder eller leverantörer, som en gest ur CSR-aspekt.

– Vi kommer från ett helt annat håll, för oss är inte honungen den centrala delen av verksamheten. Det här är provocerande för många. Många biodlare har hållit på i 30 år, det har inte vi. I början blev vi kallade “två flicksnärtor” som skulle in i biodlingsbranschen, vi har haft det lite kämpigt.

Hur många bikupor räknar ni med att ha igång i sommar?
– 70 stycken i hela landet är klara inför sommaren, varav ungefär 60 i Stockholm. Vi är fortfarande i en tillväxt- och utvecklingsfas. Det andra året som vi var igång växte vi med 100 procent och förra året med 30 procent. Men vi jobbar fortfarande som galningar och räknar med fem, sex hundår – det är en enorm logistisk apparat med bikupor!


Vill du veta mer om biodling eller engagera dig? Här kommer du till Natuskyddsföreningens kampanj “Rädda bina!”

Mer information hittar du bland annat under följande länkar:

”Bin fixar vår färgglada mat” – Naturvetarna

Blogginlägget ”Låt oss prata om blommor och bin – som även länkar till filmen Bee Honey som handlar om CCD

Biodlingsföretagarna.nu

Bihälsa i Europa – Fakta och siffror 

 

Tags: , , , , ,