Gå med i Sustainergies karriärsnätverk för studenter!

En hållbar textilproduktion

Dagens inlägg är en intervju med Andreas Andrén från SpinDye – Ett textilföretag som gör vattenfri infärgning. Andreas har 10 års erfarenhet av att jobba inom textilindustrin i Kina, han har drivit eget företag där och pratar dessutom kinesiska flytande. Vi pratade om hans karriär, tips till unga och om Kinas textilproduktion verkligen kan bli hållbar. 

Vad är din bakgrund?
Min karriär inom textilindustrin började som ett hobbyprojekt – för ungefär 10 år sen startade jag och min bror ett klädesmärke inom streetwear och sen tog vi steget fullt ut efter en resa i Asien.
”Alla kläder tillverkas i Kina, jag sticker dit så gör vi dem där” – Så tänkte vi. I samma veva började jag plugga kinesiska – Kineser är fortfarande relativt dåliga på engelska men på den tiden talade knappt någon engelska överhuvudtaget. Så att kunna språket var närmast en förutsättning för att lyckas etablera en verksamhet i Kina på den tiden.

Foto: Privat

Foto: Privat

Vi fick inte det genomslag vi ville med vårt klädmärke men på den tiden fanns ett stort intresse för att producera i Kina. Jag och min bror la ner vårt företag men med min erfarenhet i bagaget tillsammans med rätt tajming så startade jag själv ett sourcing-kontor. Jag anställde lokalt i Peking och i södra Kina. 2009 så tog jag in ytterligare en svensk partner och öppnade ett större kontor i södra Kina, ett bolag vid namn Agenture. Våra kunder inkluderade exempelvis Gina Tricot, Tiger of Sweden, J Lindberg, Elvin med flera.

Efterfrågan på återvunnen polyester växte sig under tiden väldigt stark – Framförallt på grund av nya certifieringar så blev det populärt inom ”fast fashion”. Vi hjälpte t.ex. Gina Tricot att jobba med återvunnen polyester. Därefter GRS-certifierade vi både oss själva och flera värdekedjor. Tillslut sålde vi bolaget till ett kinesiskt tradingbolag, Best Base Manufacturing Group (stor tillverkare till ex. H&M).

Hur viktig är hållbarhet i Kina nu gentemot för 10 år sen?
Medvetenheten på plats i Kina har utvecklats mycket på senare år. Tidigare var allt prat om miljö och hållbarhet något man lokalt skrattade åt, men i dagsläget är det högst upp på prioriteringslistan. Nu förstår man konsekvenserna av ens handlande och kan även koppla det praktiska – Vilket är extremt positivt! En del av detta handlar också om en kommersialisering, man kan ta mer betalt som producent om man gör ett gott hållbarhet- och samhällsarbete.

Lägstalönen har ökat med närmare 300 % och man har skapat sig en helt annan syn på övertid och andra regleringar. Men det finns även en viss problematik i detta då många av de som är där att jobba allt som oftast kommer från andra provinser eller länder och de är där för att jobba så mycket som möjligt. På grund av löneutvecklingen har de stora produktionsenheterna flyttat till andra länder. Det som finns kvar i Kina är de mindre produktionsenheterna, i Kina har man därför blivit mer nischad mot CSR, kemikaliefrågan och miljöpåverkan. Kina har blivit det land där man nu gör mer komplicerade produktioner, som tekniska jackor och dyrare och mer komplicerade material som ull och siden. Lokala lagar har dessutom blivit striktare. Kraven från kunderna har blivit högre vad gäller material och kvalitet.

En annan aspekt är att certifieringar har gjort hållbarhet tydligare, striktare och mer mätbart. Runt 2006 då ekologisk bomull hade börjat bli populärt så kunde många säga att de sålde det men det fanns ingen spårbarhet eller säkerhet i påståendena. Certifieringarna har gjort det mycket mer reglerat och tydligt, både för konsumenter, producenter och leverantörer. Hållbart dun är ett bra annat exempel – Det drevs på, till en början av svenska journalister, som kanske då i textilbranschen mest sågs som jobbiga men det ledde till en bra utveckling för hela branschen.

Vilka utmaningar finns i textilindustrin idag?
Det finns tre särskilt viktiga punkter för att vända textilindustrins negativa påverkan:

  • Den heliga graalen för textilindustrin är att komma på rätt köl med problematiken kring vattenförbrukningen som just nu är en ohållbar situation. Ca 20 % av världens alla vattenföroreningar härleds från ett steg i textilindustrin: textilinfärgning. Det är därför oerhört viktigt att komma tillrätta med det här problemet.
  •  Skiftet från slit-och-släng-produktion. Även typiskt o-miljövänliga produkter, om de används länge är det ändå miljövänliga, slitstyrka är ofta det bästa miljöargumentet.
  • Återvinna materialet från gamla plagg, detta har många försökt med men ingen riktigt lyckats. Ett stort problem är att kläder ofta tillverkas av olika typer av material vilket gör återvinningsprocessen väldigt svår.

Vad gör du nu?
Operativt ansvarig för Spindye, som är en metod för vattenfri infärgning som har väldigt bra hållfasthet. Produktion av textilier i Kina, vi certifierar miljöfördelarna och systematiserar och kommersialiserar hanteringen av dessa tyger. Bolaget har kontor i Stockholm och Kina.

Vad är dina främsta tips till studenter och unga som vill arbeta internationellt med denna typ av frågor?
Ta hela klivet över tröskeln. Vill du jobba utomlands så kanske det kräver att du flyttar till det land du vill jobba innan du faktiskt har ett jobb. Om du väl får en jobbmöjlighet – samma sak: ta hela klivet! Börja med att se till att lära dig språket och kom in i kulturen så snart du kan.

Fem lärdomar av att göra affärer i Kina
Andreas Andrén har bott och arbetet i Kina i ungefär 10 år och pratar dessutom flytande kinesiska.

  1. Rätt personal på plats
    Det är lätt att placera resureser fel då man är ny och det blir så klart lätt kulturkrockar och dylikt, var extremt nogran vid rekrytering och vad personerna faktiskt ska göra!
  1. Bygg relationer
    I avtal eller kontrakt i Kina är inte värt något och det är extremt svårt att gå in i en tvist. Så en god relation är mer värt. Att köra “juristspråk” kan ge dig kalla handen. Står man inför en förlust eller liknande, så brukar de flesta vara vänligt inställd att förhandla men om man pekar mot ett kontrakt kan man få fingret. Avtal är inte viktigt i deras kultur de kan skriva på ett avtal utan att läsa. Sverige är det ett motsatsförhållande då det skrivna ordet generellt går före det muntliga.
  2. Var tydlig
    Det ska aldrig finnas några utrymmen för tolkningar kring vad som ska levereras. Avtala gärna skriftligt men var än mer noggrann om att du och avtalsparten verkligen förstår varandra.
  3. Var på plats
    Besök leverantörer och produktionsenheter, det behöver inte nödvändigtvis vara du själv men någon kollega du litar på. Skapa en egen uppfattning kring hanteringen.
  4. Var nyfiken
    Som västerlänning blir man ganska lätt accepterad men om man läser på och lär sig språket så blir man respekterad. Ta seden dit du kommer – var nyfiken!

Tags: , , , , , ,